Korpus: frr_wikipedia_2018_10K

Weitere Korpora

2.5.1 Distribution of Letter A in Sentences

Number of sentences containing a fixed number of occurrences of the specified character


Gnuplot diagram

# of occurrences # of sentences Sample sentence
0 205 Än je mör drüpe fåle - tun biispel döör en briidje snüte - je gruter dåt hoolig wårt.
1 539 ¹ Üp dit stiinern Ailön jeft't noch niin Öörtporen.
2 839 Ään rua as 58,5 m lung.
3 1068 A 31. 3. 1900 kaam hi ütj skuul.
4 1122 ¹ Poden jaft at wel ei üüb Halaglun.
5 1134 A 17. Jüüne 1944 wurd a Republiik faan Islun (islunsk Lýðveldið Íslands) ütjrepen.
6 1024 A äälst tigriinsk hoonskraften kem oober al faan't ääder 19. juarhunert.
7 838 A 1. Marts 1992 stemet a iinwenern för en aanjen, suwereenen stoot, di uk uun April 1992 gudkäänd wurden as.
8 726 A 25. Mei 1986 wurd di swaar kraank Hein Hoop nai bi Hüsem duad uun sin auto fünjen.
9 558 Aalborg Komuun as en däänsk komuun uun't regiuun Nordjylland mä iinwenern (Stant ) an en grate faan km².
10 467 Ääb an flud hinge fööraal faan't grawitatjuun faan a muun uf.
11 365 A 4. Detsember 1872 wurd det skap üüb hualew wai tesken a Azoren an Portugal ferläät üüb a Atlantik fünjen.
12 280 Aal jo ööder knaap 600 eilunen hiar tuup mä't Aves-eilun tu a "Dependencias Federales" faan Weenesuela.
13 227 Aaltumaal hiar oober tu det plaantenfamile faan a kürbisen (Cucurbitaceae).
14 179 Ackermania
15 119 A aalern siig för hör dring en luupboon üüs en kuupmaan an stjüürd ham 1762 tu Köningsberig, huar hi en liar bi’n kuupmaan begand, wat hi man al efter kurt tidj ufbruch.
16 97 A Alpen san diar apfualet wurden, huar määchtag kontinentaalplaaden faan nuurd an süüd jinenööder trak.
17 52 Aapelbuumer (Malus) san en skööl faan 42 bis 55 slacher uun det plaantenfamile faan a ruusenplaanten (Rosaceae).
18 49 Aaftinoch haa ja dat maaket, aurdat jen fan di Jungen di üđer ek ütbitaali ken, wan di Aalern ek muar diar sen.
19 28 A mialen (Atriplex) san plaantenslacher uun det famile faan a Amaranten (Amaranthaceae).
20 21 A kraaben (Coleoptera) san mä 350.000 slacher det gratst kategorii faan a insekten – an uk daalang noch wurd arke juar hunerten faan nei slacher beskrewen.
21 19 Ahtna spriak (aanj nööm: Atnakenaege’) as det atapaskisk spriak faan't Ahtna fulk (Atnahwt’aene) uun Nuurd-Ameerikoo.
22 12 At Organisatjuun för en frei Palestina ( ), kurt PLO (faan ingelsk : Palestine Liberation Organization) as en ferbinjang faan grater an letjer sköölen, diar jo för en freien stoot Palestina iinsaat.
23 7 At echt kamel, uk stiremkral of störemkral (Matricaria chamomilla of uk Matricaria recutita) as en plaant uun det famile faan a kurewbloosen (Asteraceae).
24 7 At Frankoprowensaals (of uk arpitaans, of ) as en romaans spriak, diar uun Frankrik (Rhonedääl an Savoyen), uun a Schweiz (Romandie) an uun Itaalien ( Aostadääl ) snaaket woort.
25 5 A Atlantik as ään faan a grat ooseanen üüb a eerd an leit tesken at Arktis uun't nuurden, Euroopa an Afrikoo uun't uasten, at Antarktis uun't süüden an Nuurd- an Süüd-Ameerikoo uun't waasten.
26 4 Apheewen faan baas an süren Natronbaas an saaltsüren heew enööder ap: : : Natronbaas + saaltsüren wurd tu natriumchlorid (NaCl, saalt), diar uun weeder apliaset as.
27 1 A miast uurlidj faan South Australia san faan dönheer stamer: Adnyamathanha, Dieri, Kaurna, Maralinga Tjarutja, Ngarrindjeri an Narungga.
28 2 Gliktidjag san uk föl diarten ütjstürwen, an a wedenskap spikeliaret diarauer, of det bluas faan't kliimaferanerang kaam of uk diarfaan, dat a minsk ham üüb a hiale eerd briad maaget hää.
30 3 At komoorsk spriak (Shikomor of uk Shimasiwa ("spriak faan a eilunen")) as bütj fransöösk an araabisk ian faan trii amtsspriaken üüb a Komooren an det mamenspriak faan bal aal a 800.000 iinwenern diar.
35 1 A kap wiar föör de Iarst Wäältkrich dial faan Tjiisk Uastaafrika (nü Tansaniia ), man efter a krich at grens wurd tu a nuurd tu a mös faan de Rovuma Struum ferlaanjen an a kap wurd dial faan Portugiisk Uastaafrika (nü Mosambik ).
36 1 At prowins hee tau natschunaalparken: de Banhine Natschunaalpark, wat uun a maden faan't prowins lei and de Limpopo Natschunaalpark, wat uun a waast lei an en grens mä de Kruger Natschunaalpark faan Süüdaafrika dialt.
39 1 Det som "Sprachwissenschafter" Salcha-Goodpaster spriakwiis faan a Oner-Tanana spriak as "fourth" spriak faan a Tanana spriaken (Oner-Tanana, Tanacross an Boower-Tanana): Madel-Tanana (Middle Tanana) Holton, Gary.
82 msec needed at 2024-02-18 01:00